2017-12-13

Viktiga #metoo-frågor får inte reduceras till en jakt på klick

Igår publicerades antologin ”me too. Så går vi vidare. Röster, redskap och råd”, med Alexandra Pascalidou som redaktör. Ett stort antal kvinnor skriver där om sina upplevelser kring sexism. En av dem är TV4:s journalistprisvinnare Malou von Sivers.

Malou skriver bra om de sexistiska strukturerna i samhället. Med sina egna upplevelser från mediebranschen som utgångspunkt breddar hon perspektivet till att visa hur bransch efter bransch, hela samhället, varit fast i samma mönster. Hon skriver om hur hon själv upplevt det här genom åren, och blivit en del av strukturen genom att inte motarbeta den. Men nu tänker göra det.

Texten tar sin början i åren på Expressen, där hon berättar att hon fick utstå grova sexskämt, jargong, förnedrande uppdrag och inte fick något fast jobb på grund av att hon inte fogade sig tillräckligt. Fortsätter med åren på Aftonbladet där upplevelserna var liknande, med fyllefester och tafsanden. Via Elle, som hon fick lämna på grund av att hon ville vara föräldraledig. Och vidare till TV4, där fyllefester, tafsanden och diskriminering av olika slag fortsatte på den nystartade tv-kanalen.

Det är väldigt tydligt att de här händelserna utspelade sig för länge sedan. Många av dem på 80- och 90-talet, under helt andra ledningar både på Expressen, Aftonbladet och TV4. Ändå publicerar Expressen en artikel där den informationen saknas. Av artikeln att döma kan händelserna som rör TV4 lika gärna utspela sig i nutid. Trots att delar av hennes berättelse handlar om exempel från Expressen och Aftonbladet är det mycket sparsamt med sådan information i artikeln.

Efter Timellskandalen – Malou vittnar om den sexistiska kulturen på TV4” lyder rubriken.

Jag kontaktar Expressen och frågar om de tycker de ger en rimlig och rättvisande bild av Malous viktiga text? Expressen har ju tidigare reagerat när de upplever att rubriker, ingresser och texter som rör dem själva är missvisande, och det bör ju gälla alla. Efter ett antal påpekanden uppdateras artikeln ett antal gånger. I tur och ordning lyder de olika rubrikerna som följer:

Malous hårda kritik mot TV4-ledningen – efter Timell-skandalen

Malous tuffa kritik mot TV4-ledningen – efter Timell-skandalen

Malou von Sivers om sexismen i branschen

Den fjärde och sista rubriken gäller den artikel som nu ligger. I den artikeln har Expressen utöver rubrik ändrat ingressen och stora delar av texten jämfört med den första versionen. Tydliggjort att det handlar om uppgifter från långt tillbaka i tiden, tagit upp händelser också från den egna redaktionen. Nyanserat bilden och pratar om det ur ett vidare perspektiv, vilket var tydligt att Malous text handlade om. Man har avpublicerat tweeten man skickat ut, jag får en ursäkt från Expressen, och man har nu också skrivit en rättelse i slutet av artikeln. Vill gärna framhålla det, för det uppskattar jag, och det tycker jag är bra.

Men jag tycker också det här exemplet visar hur viljan att driva klick och läsning måste balanseras upp av noggrannhet och en genuin vilja att faktiskt ge en korrekt bild. Så inte de viktiga metoo-berättelserna reduceras bara till något som ska locka till läsning. För det är #metoo-uppropet alldeles för viktigt för att reduceras till.

Magnus